från "Om jag skulle dö"

Kapitel 4

Livet är svårt, svagt och det dömmer dig. Livet är fyllt av svek, besvikelse, apati, ångest, tårar. Varje sekund utav livet för dig närmare döden. Så har du aldrig tänkt förut, eller hur? Men din tid tickar neråt, varenda sekund. Livet skaver, svider och skräms. Livet ekar tomt medan döden är fylld. Du må tro att fåglarna sjunger utav glädje, men jag därimot – tror att de skriker ut sin dödsångest. Du må tro att samhället kommer bli bra – för mig är det redan försent. Du må tro att det kommer finnas chans till revolution – men jag vet att jag redan har förlorat. Jag och du har redan förlorat. Att leva är att dö. Att leva är att plågas. Jag är dömd till att plågas med mina tankar, tills den dagen jag dör. Men det kanske är då jag börjar leva? Jag kommer att bli våldtagen av fundamentalismen, kapitalismen, facismen, nazismen och alla andra jävla ismer tills jag inte orkar längre. Framför allt, kommer jag bli våldtagen utav människor. Mina andetag är så tunga att jag knappt orkar lyfta dem. Jag kommer att bli våldtagen av mina egna tankar. Vet ni vad det sjukaste är? Jag är. Det näst sjukaste är att jag tänker nästan varenda jävla dag – att jag orkar inte mer, jag vill inte leva. Men så fort döden tycks ha en antydan att frivilligt komma till min närvaro är allting jag tänker: jag vill inte dö. Jag vill inte dö. Hur paradoxalt får ett liv vara? Hur kan vi ens levande ting ha tillåtelse (inte bara från oss själva, utan också från ”vår skapare = vår hjärna,vårt hjärta) att ens leka med tanken om att vilja dö eller vilja leva. Det är helt bisarrt,men ändå gör jag det.Varenda jävla dag som jag nyss beskrev. Om och om igen. Men ingenting händer. Jag varken dör eller mår bättre.

Current mode: ok.

En helt okej tillvaro, skulle jag vilja påstå. 

Trots att man är sjuk, att man inte kan arbeta eller att vara ute i det underbara vädret, så är jag faktiskt helt okej. Det är ju inte mitt fel att jag är sjuk. Just nu finns det mycket vackert i mitt liv. Jag har någon jag älskar så mycket att jag inte kan tänka mig ett liv utan henne, på gott och ont. Jag lyssnar och lyssnar änu mer på fantastisk musik som inspirerar mig till fullo. Just nu går CocoRosie, Björk, The Boxer Rebellion, José Gonzales, Lady Gaga, Anthony & the Johnsons, Fever Ray, Junip, Regina Spektor och ton utav klassisk musik.Om ni skulle vilja kika in närmare för exakt playlist, så finns den här.  Jag är verkligen, verkligen lycklig över att jag har funnit en ganska lugn tillvaro i mitt liv just nu. Jag vill verkligen ite påstå att jag har gått och blivit tråkig, gammal eller tillbakadragen, men jag har en solid grund att stå på. Jag har regelbunden inkomst, som innebär ett jobb, där jag jobbar för mina egna pengar, vilket betyder jättemycket för mig. Jag har ett stabilt förhållande (ja, jag är en stereotyp monogam and I'm proud of it!) vilket känns otroligt tryggt för mig. Hon är den finaste flickan i världen, och jag är blir allt mer förälskad i henne för varje dag som går, trots att vi har varit ihop i över 4 år. Jag skulle inte säga att jag har "många", men jag har flera vänner som jag litar på och som jag älskar otroligt mycket. Speciellt dig Ida, jag älskar dig så sjukt mycket och är obeskrivligt glad över att du har kommit mig likanära som under högstadiet, då jag var orolig för att vår vänskap skulle försvinna under den tid vi inte bodde i samma område.

Jag är glad över att jag har insett att jag vill utbilda mig till journalist, då jag var förvirrad ett tag över min "vadskajagbli"- situation, som egentligen är jättetöntigt enligt mig. Jag tycker att alla redan ÄR NÅGOT. Att man har ett specifikt yrke, status eller dylikt gör inte att en människa är högre i rang. Det tycker verkligen inte jag.

Jag är glad över att jag har fått vård på alla plan jag behöver. Jag är glad att jag har fått min vårdkontakt Rolf som hjälper mig med mina tankar på Hisingens Psykiska Mottagning, jag är glad att jag har fått läkartid hos en Ögonläkare som skall hjälpa mig att se (se,haha) till att mina ögon blir bra.

Ikväll: Ska jag skriva, titta på film och dricka vin. Cheers!