Jag ska sluta vara så jävla jobbig, jag ska sluta vara så jävla på. Du vill inte ha mig - det måste accepteras - det måste förstås.
Jag går runt i mitt ensamma mörker och märker inte att solen skiner stark
- jag har slutat bry mig - jag skiter i allt.
Jag är blind, jag ser inte längre det som är framför mina ögon. Fast jag låter ögonlocken vila - finns bara dina ögon som hemsöker mig som en vilsen själ. Fast jag försöker glömma dig på det sättet - gör du inga fel, du tar hand om mig så jävla väl.
Hittar inga fel, inga flagor - ingen skevhet. Du säger att du bär på en hemlighet - snälla kan du inte berätta för mig så att jag vet? Berätta för mig vilket monster du egentligen är, att någon som jag aldrig kommer att släppas in i din sfär.
Låt dina vackra läppar säga de tre orden; jag hatar dig.
Låt din muskelösa arm slå mig på käften - helst så att jag blöder riktigt.
Kan inte dina ögon - dom som jag förlorat mig i tusenfallt - väsa av hat inför mig - och tala om för mig utan ord - kan du inte bara be mig att dra åt helvete - eller säga "jag vill aldrig se dig igen" - först då skulle du få ner mig från molnen - först då kanske skulle jag hitta hem.
