Jag har varit sjuk i en vecka idag, det firar jag med att vara sjukt snygg i öronen. 

Lycklighetskänslan

Jag kände den idag. Den kom till mig, med start från hjärtat, genom tarmarna och längs med hela magen. Sedan spred den sig som en löpeld vidare upp i hjärnan och då förstod jag vad allt handlade om. Jag är lycklig. Jag känner lycka igen. Jag tycker om mig själv (för första jävla gången i mitt 23 åriga liv) och jag håller på att bli en superkvinna. Alltså på riktigt.Kalla mig för hippiejävel, kalla mig naiv - jag vet vilken jävla skitvärld vi lever i. Jag vet hur fucking falskt precis allting är. Men det blir inte bättre av att en inte är sann mot sig själv och tar hand om sig själv. Annars kan en aldrig hjälpa någon annan, om en inte är trygg i sig själv. Kalla mig töntig för att jag inte äter samma skitmat som du eller inte äter djurprodukter längre. Tyck att jag är ett hälsofreak som dricker smoothies med massa grön skit varenda dag. Men vet du? I could not fucking care less. Jag mår bra och jag skadar ingen. Inte ens mig själv. Jag äter för miljön och djurens skull och för min egna hälsa. Det ultimata tillvägagångssättet för att vara trygg i sig själv är att veta vad en stoppar i sig och att det ger en rätt sorts näring. Alla mina finnar är i stort sett borta. Jag är gladare, piggare, har bättre syn och lugnare mage som inte är uppblåst längre. Jag blir inte trött när jag har ätit. Jag blir pigg istället.

Jag bygger upp nya rutiner, omprogrammerar mig själv och dränker mig själv i inspration via internet, varenda jävla dag. Jag lånar böcker på biblan och instagramsnookar. Jag är så jävla inne i det. Jag kommer aldrig sluta. Aldrig. Det är mest en uppmaning till mig själv. Bygg upp dig själv Lottie, du har kommit igång nu ordentligt. 


Saker som jag övar på varenda jävla dag och som börjar slå rot ordentligt i min skalle och påverkar min psykiska hälsa:
1. Visa tacksamhet varenda jävla dag. (jag brukar tänka på allt jag har innan jag somnar)
2. Sluta jämför dig med andra människor och inspirera dig utav dem istället.
3. Inse att du är det viktigaste i ditt liv och om du har ett välmående kommer du inspirera andra i din närhet.
4. Om du inte trivs med något du gör - sluta att göra det. (jag håller på att byta ut mitt nuvarande jobb t.ex)
5. Gå utanför din bekvämlighetszon och testa nya saker - ofta.
6. Visualisera din kommande dag framför dig innan du somnar så brukar den bli som du vill.
7. Ät mat som du mår bra av & rör dig regelbundet (nej, du behöver inte göra det till överdrift)
8. Knyt an hårdare till människor som ger dig positiv energi och lotsa ut dem som får dig att må bra.
9. Säg vad du tycker och inse att din åsikt är lika viktig som alla andras.
10. Be om hjälp om du inte kan någonting.
11. Gör en lista med saker du vill ha gjort som du ser ofta i din närhet så får de dem gjorda lättare.
12. Öva på att "unna"- dig, varje dag. Lördag hela veckan du vet.
13. Sätt upp konkreta och små delmål för saker du vill uppnå.

Jag kan inte sova

Steady as I go

Jag mår bra, jag kan nästan säga det nu utan att ens tänka annat. Att inte tänka att det inte stämmer egentligen. Jag håller inte upp några jävla fasader längre. När jag känner att det är dags att vara ledsen över Henne. Då låter jag mig själv vara det, utan undantag. Jag sätter ångesten i centrum och härdar ut de tillfälliga stormarna i mitt hjärta. Mitt huvud är min trygga hamn när hjärtat är ute på vilda vatten. Jag vet (nu) hur jag funkar och jag kan  ta hand om mig själv när det behövs. Jag tar tag i saker och jag gör saker som jag för några veckor inte ens hade orkat. Jag bygger sakta upp nya vanor i rätt takt och utmanar mina bekvämlighetszoner. På fredag ska jag till exempel på dejt som är första gången sedan typ, 7 år? Jag ska flyga första gången själv och har bokat biljett till min vän i Amsterdam som jag ska till i Februari. Jag sorterar saker, städar, ringer samtal, bokar läkartider, ändrar saker jag inte trivs med, säger som jag tycker och sätter mig själv i första hand, nästan jämt. Jag har (idag) skaffat ett nytt jobb som hundrastare nära där jag bor hos en (vad som verkar vara) fantastisk jävla firma som jag verkligen respekterar till fullo. Nu tänker ni säkert sarkastiskt att jag verkligen siktar högt karriärsmässigt och det gör jag verkligen. Enligt mig så avancerar jag i och med att jag kommer att må bättre både fysiskt och psykiskt av det här jobbet istället för det jag har nu. Sedan är det inget för evigt jobb heller, jag vill egentligen plugga (tror jag) men jag vill vara säker på min sak först, och jag har verkligen inte åldersnoja med karriären. Det får ta den tid det tar. Är jag 40 år och plötsligt kommer på vad jag vill syssla med är det fine.

I helgen var jag med Solanas i Köpenhamn där vi hade vår första spelning "utomlands" och det var så jävla fantastiskt. Jag skulle tippa på att hela stället var kanske 100 kvadratmeter stort (inkl bar & toalett) och jag överdriver inte om jag säger att det packades in 150-200 personer där som dansade, sjöng, peppade, svängde nävar och skrek med när vi spelade. Det var fantastiskt. Tack till familjen i Fucked Up Kueers och Flocken som höll ordningen när vi inte spelade. Ni är fantastiskt jävla bra människor som jag vill dela scen med , typ jämt. Tack till snubben som framför så många folk och kameror bevisade sitt svineri genom att vägrade att backa undan när vi (i vanlig ordning) sa åt kvinnor och transpersoner att komma fram så att de fick mer utrymme (vilket de ALDRIG får göra inom musikscenen annars) och vi var tvungna att börja tjaffa.
Vi är bäst. Ni är bäst.

Att renovera kroppen

Jag ska fan fixa det denna gången, säger jag till mig själv. När jag står i duschen, äter mat eller är på jobbet. Ja, jag ska fan klara av det. Det svåraste är helt klart att äta ute. Då har det faktiskt fuskats och bara varit vegetariskt. Där får jag skärpa mig. Om ingen förstår vad jag snackar så håller jag på att renovera mig själv. Som en diskfragmentering av kroppen och skallen.

Mitt mål är att sluta med alla animalier, sockret (ej fruktos) och dra ner rejält på glutenet. För att må så bra som möjligt och att tänka på resten av jordens varelser.
Detta blir alltså en kost baserat på vegatabilisk mat och mestadels också rå för att behålla så mycket näringsämnen i som möjligt. Nej, det funkar säkerligen inte för alla men det funkar för mig. Med rawfood njuter jag av maten, är mer närvarande och pigg i livet, får bättre hy och klarare syn. Jag ska berätta mer om raw food en annan gång. Detta är alltså igen quick fix eller diet, utan en livsstil.

Idag tog jag med mig eget fika när jag och mina föräldrar hälsade på en gammal bekant till mig och det gick fine. Sedan kanske det ser konstigt ut när jag knaprar frukt och dricker kaffe, men det får det väl göra då. I själva verket är det normen med tillsatser, socker och onyttigt fett vid fikabordet. Vad är mest konstigt - egentligen?

Kom tillbaka till mig.

Jag saknar dig inte på det sexuella planet. Jag saknar inte dig som min flickvän eller älskare, jag saknar dig som min bästa vän.

Den som vet precis allting om mig och vice versa. Du som kunde läsa av mitt kroppsspråk som en läkare hittar symptom. Du som visste precis vad jag behövde för att känna mig trygg. Du som ville förstå när alla andra vek. Jag saknar att höra om de djupaste tankarna som ingen annan visste och de mörkasts hemligheterna jag fortfarande är den enda som vet om dig. Jag saknar att vara så viktig för någon som jag var för dig.

Vi som höll kontakten flera gånger per dag och var centrerade solen runt jorden. Vi som planerade ett liv tillsammans. Matveckor, aktiviteter och kvalitetstid. Vems föräldrar vi skulle besöka vilken helg. Jag saknar din släkt, speciellt din underbara mamma.

Jag saknar våra oräknerliga kvällar på Cyrano, Le Pain Francais eller under täcket och framför Parks n Rec, där vi kan alla repliker utantill. Jag saknar våra skogspromenader där vi diskuterade, önsketänkte om en annan värld. I ett annat liv. Utan pengar och framgångshets. Jag önskar att jag lyssnade bättre på när du pratade om någonting du brann för. Jag önskar att jag var så mycket bättre även om det inte var det som dödade oss.

Det som dödade oss var verkligheten och sanningen. Om att atttaktion och allt annat aldrig håller för evigt.

Snälla, kom in i mitt liv igen.