tisdag 20 september 2011
Kväll hos min guldgosse.
Hej igen mina vänner.
Jag har precis kommit hem från arbetet. Det var faktiskt helt okej. Man får liksom leva för de där små underbara stunderna när man jobbar, det är då det är värt att jobba med det man gör liksom. Som min guldgosse jag var hos idag. Som autistisk får man knappt ögonkontakt med honom, för han befinner sig i den klassiska autistbubblan. Men när han idag inte släppte blicken från gitarren och rörde samtidigt strängarna med sina händer och förstod (förstår nog så väl) att ljudet kommer ifrån gitarren pga honom. När han insåg det och skrattade, var det värt varenda minut av arbetet.
Nu sitter jag här, nersjunken framför mitt älskade skrivbordet. På skrivbordet finns många saker som gör mig inspirerad och gör att kommer lättare i skapandet. Fullt med böcker, pennor, snäckor från en fransk strand, mina ugglor i trä, damm, skivor och ett kort på min mormor. Ikväll hade jag tänkt att fortsätta att skriva lite på min "roman", som heter Om jag skulle dö, men det visste ni säkerligen redan. Jag har skrivit omkring 54 sidor, vilket känns mycket, men det är nog inte ens en sjätte eller sjundedel. Dessutom drar jag aldrig ur tummen ur röven och säkerhetskopierar det heller, smart som jag är. Imorgon ska jag visst på föreläsning 11-13, som heter "Författarens medialisering", visserligen låter det jättetråkigt såhär, men jag tror att jag kommer att finna det intressant. Jag har nämligen verkligen fastnat för det här ämnet. Det litterära. Jag har absolut inte övergett musiken, musiken är alltid den största delen av mitt liv. Musik är essensiellt för mig. Även om kärleken och passionen kommer och går, finns den alltid där inne. Idag har spelat gitarr för min guldgosse, det blev Cornelis, det var fint. Men Guldgossen tröttnade på att jag spelade fel (hade ingen aning om ackord, använde gehör) och gick efter ett tag. Hihi! Bilderna i inlägget är Crystal Castles, det borde ni verkligen ta att kika in. Vissa kan nog tycka att det bara är väsen, men jag älskar det och kommer alltid igång med skrivandet.
Ha en fin kväll mina vänner. Tack för att ni läser.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Jag förstår hur fint det känns när du berättar om den fina stunden med killen och gitarren;)
SvaraRaderaSonja L