Om hälsan min

 Jag har hälften kvar, utav min viktminskning. Jag har kommit så långt.
Varje gång, jag ser mig själv i spegeln.
Kan jag fortfarande inte vänja mig vid alla nya saker. Nya former, nya kurvor och fastare former.
Jag vill tro att jag kämpar och kommer orka det ett tag fram över, tills jag inte är överviktig längre. Men sedan då? När jag "är färdig", vad händer då?
Börjar jag komma in i samma, ohälsosamma vanor jag hade innan jag började med det här? Eller rättare sagt:
Kan jag börja äta mer än jag gör nu? Ja, den karamellen får vi suga på, tills vidare. Har tränat idag, min mage & min rumpa är helt slutkörd. Känns skönt, älskar't. Saknar löpbandet. Jag har alltid haft 0 kondition, aldrig kunnat springa alls långt utan att ha blivit sjukt trött. Nu kan jag springa 10 minuter på löpbandet utan att stanna, och säkert mer, om jag hade det starka psyket. 10 minuter låter skitlite, men för mig är det ALLT.
Att skämmas över min kropp, har jag slutat med. Det är ingenting fel med att vara överviktig eller "ful", du är inte mindre värd för det. Men att inte vara nöjd med sin kropp är inte alltid att hata att man inte ser ut som en supermodell eller skådespelare. Jag vill gå ner i vikt för att må bättre, inte vara i riskzonen för hjärtrelaterade sjukdomar och leva ett långt liv. Jag tänker inte ge upp.

Jag myser så mycket här hemma i mitt barndomshem att det är äckligt, julgodis, kaffe hela tiden (mina föräldrar är kaffomaner) och att ständigt vara i samvaron av mina föräldrar. Himla fint, det där med jul.