Jag sitter på ett stort fik på centralen och smuttar på en överskattad, dyr smörja som är så långt ifrån en hederlig kopp kaffe en kan komma. Min mage blir snabbt väldigt uppblåst och obalanserad av all laktos jag häller i den. Solen skiner och jag kan verkligen inte klaga. Men, bredvid mig sitter en vit man med sin blivande förläggare - han ska bli utgiven, big time. Förläggaren pladdrar på hur bra den kommande boken är och ämnet verkar vara sverigedemokraterna. Visst, skitkul för honom att bli utgiven av arenagruppen (sosse-förlag) och att få sin dröm uppfylld, men jag blir sjukt avis. Jag vill själv sitta där. Och bli avgudad, diskutera arvode, skryta om hur mycket tid och engagemang jag lagt ner och yadda yadda.
Jag har som mål att ge ut en bok, någon gång i mitt och har skrivit drygt hälften av det första utkastet, men nu surnar tron på själva storyn och kanske mitt egna skrivande. Kan jag? Törs jag? Någon som läser dom vill träffas och peppa varandra? Kanske korrekturläsa och stödja varandra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Du skriver, alltså existerar du!
jag lägger stor vikt vid dina åsikter och svarar på kommentarer, men lägg ingen tid på att skriva elakheter riktade mot mig eller mina nära, de kommer ändå inte få någon effekt. Kram Lottie!