Varning: läs ej om du är känslig för magsjukebeskrivning!
Åkte till jobbet och hade inga känningar, var bara trött efter lite för lite sömn, men det klarar en ju av. Började må aningen illa i färdtjänsten, men tänker att det säkerligen går över; jag blir ju aldrig sjuk. Min brukare och hen börjar med sitt ärende medan jag väntar och jag känner mig mer och mer frusen och illamåendet ökar lavinartat så jag får springa på fram och tillbaks. Inser mer och mer att jag börjar insjukna och avstyr min arbetsdag. Gråter av förtvivlan påväg till vagnen för att resan hem kommer ta 1,5 timmar (nej, allt är inte närmare i gbg) och jag känner mig spyfärdig. Klarar första spårvagnsresan. Går av vid drottningtorget och mot min buss hem. När jag precis passerat (i rusningstrafik) kommer det dom en blixt från klar himmel. Jag kan inte hindra det! Spyr som en kalv mitt framför hundratals pendlare på ljusa dagen. Fyfan vad pinsamt. Klarar mig på bussen men det kommer påvägen hem från bussen - så tja, nu vet ni vart ni finner mig i helgen. Ensam dessutom. :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Du skriver, alltså existerar du!
jag lägger stor vikt vid dina åsikter och svarar på kommentarer, men lägg ingen tid på att skriva elakheter riktade mot mig eller mina nära, de kommer ändå inte få någon effekt. Kram Lottie!