När en blir gammal och trött, har en samlat på sig en hel del saker under livets gång, vilket gör att det blir allt svårare att köpa presenter under högtider för äldre släktingar. Speciellt för en samlare som min mormor var! I alla fall, för att hon alltid skulle veta om att jag älskade henne så högt, köpte jag stenen på bilden till henne för ett par jular sedan, som gjorde att hon tänkte på mig när jag inte var där. Och det hoppas jag att du gjorde mormor. I natt höll jag stenen krampaktigt i handen, även genom sömnen. Det känns som att hon finns i stenen på något sätt. Låter dumt, men ni vet ju hur en blir..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Du skriver, alltså existerar du!
jag lägger stor vikt vid dina åsikter och svarar på kommentarer, men lägg ingen tid på att skriva elakheter riktade mot mig eller mina nära, de kommer ändå inte få någon effekt. Kram Lottie!