måndag 30 september 2013

Jag står och stampar, flyttar tyngden från den andra till den ena
Kickar rastlöst stenen på min mark
Kan inte föremå att sluta trycka ner mig själv
Även om jag så gärna vet att det var bäst för oss det som hände



Överdriver inte när jag säger att jag grät hela tiden
Så fort morgonsolen sken in genom fönstret



Hon har en ny nu - mycket sötare än vad jag nånsin blir
Och jag vet att ni är varandras bästa tidsfördriv

Så mycket närhet. värme. kärlek och njutning - utan problem  

Men jag fixar det här - men inte utan problem
Försöker frenetiskt lägga pusslet som har tusen bitar
Ett pussel som kallades vi
En gång så färgglatt men nu så utmätt och trasigt
Försöker hitta en lösning för att få behålla dig lite till

Vi nådde paradiset utan att veta om det själva
Men kvalitén rann ut i paradisets sand
Det är så lätt, och en jävla klyscha att säga men känner att jag måste säga den igen

Hon har en ny nu - mycket sötare än vad jag nånsin blir
Och jag vet att ni är varandras bästa tidsfördriv


Men jag fixar det här - men inte utan problem 


Tiden har stannat liksom allting i mitt liv
Kan bara jobba för att jag måste  - enda som får mitt tid

Men många koppar kaffe med fantastiska vänner och att tiden fortlöper är det som räddar mig
Det kändes så jävla rätt att bryta upp - men vad gör nu det när jag faller så hårt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Du skriver, alltså existerar du!
jag lägger stor vikt vid dina åsikter och svarar på kommentarer, men lägg ingen tid på att skriva elakheter riktade mot mig eller mina nära, de kommer ändå inte få någon effekt. Kram Lottie!