Om konsumentmakt & att höra sig hörd

Pussy Riot ställde sig inte inne i kyrkan och skrek ut sitt missnöje av den orsaken. Femen protesterade inte barbröstade av den orsaken och Rosa Parks satte sig inte i det bussätet av just den orsaken. Den lilla flickan som trotsade fundamentalisterna och gick till skolan trots hot gjorde det inte av den orsaken och Martin Luther King höll inte det där talet av den orsaken. Inte heller riskerade människor såsom Edward Snowden, De Svarta Pantrarna sina karrärer,sociala nät och framför allt sin frihet av just den orsaken. Mitt band spelar inte barbröstade, sjunger om manshat eller ber män att ställa sig längst bak i publiken av den orsaken. Jag och mina vänner gräver inte i sopor, går på demos och styr upp aktioner, pratar genusneutralt eller läser politisk/ideologisk facklitteratur av den orsaken.

Vi verkar för att resultatet av vår politiska kamp (som kallas radikal) lägger fundamentet till ett bättre samhälle och den utförs inte för att det är roligt att riskera så mycket, få så mycket skit, bli spottade på, provocera eller uppröra - utanför att vi/ni inte lyssnar annars. Orsaken till ALL extremism är för att ingenting förvånar längre. Vi är bedövade av våld, television & kapitalism. Världen vi lever i är på många sätt en sjuk plats där girighet efter kapital, våldsmonopol och makt styr allting. Allting såsom i världsbefolkningens frihet, trygghet och liv. Vakna upp!

Människor dödar varje sekund, svälter ihjäl, blir dödade, blir misshandlade pga kön eller etnicitet pga sjuka normer i samhället vi föds att leva efter. Ett samhälle som hatar och vägrar leva i symbios med kvinnor, icke-vita, lågutbildade, funktionshindrade, hbtq-personer, djur och människor som tycker att pengar och staten är djävulen som kontrolleras av den vite mannens blodiga händer. Hur fan kunde det bli såhär?! När gick det fel i historien? Vem eller vilka lade grunderna för det här? Blev det som ni tänkt er? Jag hoppas att ni vänder er i gravarna i värre plågor än dem som varje dag vaknar upp med vetskapen om att de måste jobba tills kroppen inte orkar mer för en skitlön och under farliga arbetsförhållanden.

Eller att leva under skyddat identitet pga kön, sexuell läggning eller för att de inte har asyl. Eller för att de måste känna skuld för någonting som inte är deras fel. Eller för att de måste gå till skolan med respektlösa elever, för stora klasser och överarbetade lärare. Dit går vi för att tränas till att bli statens små skatteindrivare när vi blir vuxna. I skolan borde barn bli förberedda om livet. Inte arbetet. De borde tidigt lära sig att alla är lika mycket värda (eller värdelösa) oavsett kropp, färg eller land. Då föder vi nya generationer utan fördomar och hat. De borde lära sig att utveckla självförtroende (= där de olika könen lärs exakt samma) , att tänka själva, att ifrågasätta samhället och att argumentera. Också om näringslära och om självförsörjning. Motion/friskvård på daglig basis är sjävklart. Varje elev borde ses som en enskild individ och inte ur klassperspektiv i flera betydelser. Religion & geografi borde ersättas av mer samhällskunskap, hållbar utveckling, genus & statsvetenskap konst & litteratur och dess historia.

Fysik, kemi borde ta ungefär lika mycket plats i läroplanen som de estetiska grundskoleämnena gör idag = typ ingening.
Skolan har en sådan otrolig kapacitet att forma barn och ta fram deras bästa förmågor.

Jag vill inte att alla ska se ut och tänka som jag, men jag vill att ni ska tänka. Vakna och inse att det är hos er bollen ligger. Inte politikerna eller staten. Inte kommunen eller dess tjänstemän. Stäng av er jävla tv och ge er ut i - och kämpa för den vackra världen vi kan få. Börja göra medvetna val som konsumenter. Sedan kan ni gå och handla den där H&M tröjan och känna er jävligt nöjda över "alla pengar ni sparade", fira med en donken, supa er fulla och gå hem och sätta på tvn igen. Du fattar inte vilken makt och därmed privilegier du har.